Jäklar va det gick!

Genom min vän Håkan fick jag möjligheten att som en av 24 st från Helsingborg få följa med 100-fotaren Hyundai under 3 timmar i Öresund. Båten var rejält stor med en bredd på hela 6,5 meter och en längd på 30,5 meter! Vi började med en lunch på kajen och sedan en genomgång i kabyssen där Hyundai fick möjlighet att marknadsföra sina bilar. Som ni ser ger den stora bredden på båten enorma ytor under däck också.

Per Loheden ger oss ordningsregler!

Det var rutinerade killar som ansvarade för seglingen och hanterade båten på 3 man vid transporter. Kl var kring kl 14 när vi stävade ut och vinden hade tilltagit. Himlen var blå och med erfarenhet från testsegling med tidigare Swedish match för 14 år sedan visste jag att det skulle kunna gå undan:-)

Vi satte storseglet som var på 260 kvm och en kryssfock på gissningsvis 120 kvm.

Jag fick kvarna och hissa segel och blodsmaken kom ganska snabbt i munnen. Det är stora dimensioner på materialen och tjocka dukar att hantera. Båten skjöt i väg fin fart direkt och betedde sig mer som en Melges 24 än som en enorm kölbåt!

Jag fick frågan om att styra på länsen ner mot Ven men anmälde mig till att ta kryssen tillbaks upp mot Helsingborg istället. Vi loggade runt 12,5 knop ner mot Ven på länsen vid detta tillfälle och höll jämn fart med ett lastfartyg på 80 meter. När vi sedan vände upp mot norr igen var det min tur att ta ratten. Min första känla var att pidestalen glappade och sviktade?! Kolfiber rattarna var oerhört lätta i handen och hela arrangemanget kändes provisoriskt på något vis. Det gjorde däremot inte balansen i båten! Med full stor och fock i ca 8 m/s stångade vi pinkryss upp mot Helsingör. Vi gjorde stadigt 11-12,5 knop och dånade förbi en Scanmar 33 i lä med rejält bättre höjd. Jag pinade henne i byarna och föll några grader i de lägre vind partierna. Båten svarade direkt på mina order och hon var oerhört direktstyrd och följsam. Styvheten var mindre än en nybyggd Maxi Yacht i den här kalibern enligt kaptenen men jag älskade balansen! Kölen stack 4,5 meter och gav härligt grepp.

När jag släppte rodret till nästa man halvvindade vi i 15+ knop som blev dagens topp notering:-)

Jag träffade nnågra bekanta ansikten ombord här med Gustav Johnson.

Lasse Böcker (mitten) och jag seglade Swedish Match för 14 år sedan.

30,5 meter båt!

6,5 meter bred ger enorma ytor i sittbrunnen!

Samtidigt rörde sig båten hela tiden och jag vinglade runt ombord efter få dagar på sjön i år.

Vi turades om att segla och alla fick möjlighet att ratta denna jätte racer.

Kolfiber ger alltid en ball touch ombord:-). Gustav seglar Express sedan 

 många år och styrde med känsla.

Det fanns massor med möjlighet att bara åka med och njuta.

Rejäla dimensioner på allt material och flitigt trim trots prestigelös segling.

Många lyckliga miner sågs ombord. 

Här kom jag med på en bild. Bide vind men det ser mer ut som om vi slörar på vattnet!

Spartanskt som det sig bör på en racer.

40 meter mast är i vägen många ggr. Tjörn runt är en tävling som inte går att fullfölja pga. de för låga broarna. Pelle P brukar dock ratta just denna båten under Tjörn Runt som promotion.

Halv vind 15 knop!

Bättre sent och träffa rätt dag!

-"Jag ska ut med vår båt igen" sa Marie flera gånger under vintern och ju närmare våren vi kom desto svagare blev hennes kropp. Bilden i mitt huvud då Marie står tyst i vårsolen någon gång i mars och kramar rodret tyst i flera minuter är så fin men också oerhört frustrerande. Jag och mina vänner kämpade så för att få båten klar i tid innan Marie blev för svag för att orka åka ut men vi föll på målsnöret. Min fru lämnade oss den 14 maj i år efter lång kamp mot sin sjukdom 41 år ung. På kvällen efter begravningen la jag min bror och mina 3 barn ut ur Råå hamn. Vi åt sushi i sittbrunnen och puttrade runt i 3 knop utmed stranden som sträcker sig mot Rydebäck. 

8 veckor senare släpade vi oss ut på piren igen men nu i sällskap av vänner från Strömstad som vi lärde känna på vår Menorca resa i juni. Det var en härlig sommardag, helt stilla, varm och vacker! Vattnet var klart och svalt. Motorn startade utan host på första försöket och tog oss tryggt ut. Herregud vilken dag,

vilket paradis vi bor i, vilken natur och vilken härlig båt vi har!

Nu låter jag bilderna få tala för sig:-)

Ps.Va glad jag blir att ni Forgus ägare hittat hit och tack för de fina kommentarerna:-) Ds.

Long time...
Nu är det snart dags att ut på böljan igen! Hunky Dory åkte upp på land i oktober måttligt beväxt och med ett fåtal havstulpaner på underkroppen. Under vintern har hon stått utan pressening på då jag bedömde det som ett onödigt stort vindfång längst därute på kajen oskyddad mot höststormarna. Men kanske hade presseningen skyddat mig mot de objudna gäster som tycker sig ha rätt att kliva upp i min båt, bräcka upp luckor och vända upp och ner på inredningen letandes efter något att stjäla. Att jag hade haft besök ombord fick jag reda på förra veckan(!?) då båtgrannen berättade detta för mig. De hade i höstas upptäckt att luckorna stod öppna och då så snällt klättrat upp och stängt båten åt mig. Mycket har jag tagit hem under vintern men en del lämnade jag som t.ex säkerhetsutrusning, tampar mm. Den handhållna vindmätaren och navigatorn var jag dum nog att också lämna. Värst är ändå att de antagligen passade på att sätta ett borrhål rakt igenom däcket där de klättrade upp. När jag nu skulle torka ur inredningen upptäckte jag att det runnit in vatten i köksdelen och den fina träinredningen har tagit rejält med stryk. Nästa år ska jag sova i båten hela vintern och vakta!
Jag har haft mycket hjälp av mina härliga vänner för att vår rusta båten då min älskade fru är sjuk igen.
Nu är dock Hynky Dory blank och go redo att sjösättas och jag hoppas detta sker på söndag.

Svårt att skydda sig mot dammet som inte är helt nyttigt att få i sig!

 Jag älskar båtar som är vackra. Är Forgus 31:an vacker ?
 Jag tycker hon är vacker och klassisk om än lite mullig!

Gick inte så bra för dessa killar när det skulle mastas på. Stackarna fick börja slipa och lacka stora delar av masten igen!

Onsdagssegling!

I svaga vindar kastade jag, Sofia, Carina och Håkan loss. Stämningen var hög och vindarna till en början starkare än utlovat. Carina som är gammal jolleseglare fick förtroendet att styra och jag såg fram emot en kaxig start från denna rutinerade och hårdhudade tjej! Jag har ofta alldeles för dåligt självförtroende för att pressa mig in bland de stora killarna vid startlinjen och kommer oftast lunkande i skitvinden 10 sekunder efter. På en kort kryss/länsbana 2 varv är det jobbigt att segla igen en dålig start och speciellt som vi är både tunga och ganska tröga i lättvind jämfört med modernare och lättare båt i samma storlek. 15 sekunder till start och jag förstår att Carina tänker köra en riktig rövare och trycka sig in med våra 4.8 ton uppe vid lovartsbojen, in framför de båtar som kommer med full speed mot linjen. Högst i lovart ligger Claus i sin "Banner 30" och vi kör ner fören framför de andra båtarna 5 sekunder innan start men hinner inte få tillräcklig fart och Claus överlappar oss med 50 % när vi går över linjen. Han skriker något på sin grötiga danska med siggen i mungipan och vi flörtar tillbaks. Vi kryssar ganska jämnt med de andra båtarna upp till första rundningen. Det blåser ca 4-5 s/m och vi har en Cumulus och en Nf bakom oss hela vägen. Länsen ner går bra och vi håller undan för både NF:en och Cumulusen. Rundar upp mot sista kryssen med samma avstånd mot de andra båtarna. Båda båtarna bakom är normalt snabbare i lätta vindar så vi är vid tillfället väldigt nöjda. Under sista kryssen gör vi misstaget att gå längre ut i havet och får därmed en kraftigare motström i den sydliga vinden. Vi räknar dock med att färre slag kompenserar detta då vår jätte genua som krävs för fart tar tid att få runt i slagen jämfört med t.ex. Nf:ens självslående fock. Skit också varför kan jag aldrig lära mig att inte chansa när jag ligger före ?! Vi seglade ju jämt innan och nu hade vi tappat 100 meter när vi skulle runda inför sista länsen och båda båtarna hade gått om. Det blåser nu 2-3 s/m och vi kasar fram i 4.5 knop utan spinnaker. När vi går över linjen har vi tagit in lite men det räcker inte trots vårt lägre handikapp. Inför korvgrillning och prisutdelning meddelas det att Claus lagt in en protest mot vår start och en mycket seriös tävlingsledning dömer oss efter vittnesmål till att bli diskvalificerade. En kvalificerad "grosshandlar start" som det så fint kallas i seglarkretsar och vi skrattar gott åt namnet som så snyggt kunde prytt aktern på båten,

"Grosshandlaren " Råå. När jag kommer hem presenterar jag namnet men får ingen respons från övriga i familjen så båten lär nog heta Hunky Dory ett tag till.

Sofi lägger taktiken...

och dagens tuffing fokuserar på att klippa dansken! 

Jag åker med och är sådar avslappanad.

Håkans första kappsegling :)

Vill ni ha choklad frågar han 7 sekunder innan start!

Vi jagar i svag vind under sista länsen.

Inte så många båtar bakom oss längre.

Ett glatt gäng trots den tuffa domen. Juryn ses i bakgrunden bestående

av ett fantastiskt gäng seglare som anordnar tävlingar mm. var vecka, TACK!

Ven runt 2011

Så var äntligen det stora testet avklarat !
Det mitt 5:e Ven runt och det första i familjeklassen. Familjeklassen är en avkortad bana som i princip handlar om att ta sig runt ön och tillbaks till Råå snabbast möjligt. Ombord fanns jag, Marie, våra barn Arvid och Malte samt Maries kusin Nicklas på besök från Stockholm. Ingen av gastarna ombord hade tidigare kappseglat och spänningen hos oss vuxna var påtaglig. Alla båtar oavsett storlek och handikapptal (Lys) startar samtidigt. I år var vi 45 båtar som som kom till start och det blåste mellan 8 och 11 s/m. Vi gjorde en kanon start och kom iväg bland de första båtarna men till vårt förtret hissades flagg för omstart. Vi fick vända om och mitt i allt fick Marie sig en rejäl vinge på handen då skotet kom farande. 1 st vinchhandtag flög i vattnet och en besättning i lätt chock missade andra starten och kom iväg bland de sista båtarna istället...skiiiit ! Vinden kom in från babord och gav oss en halvvind till bidevind. Nicklas styrde första streckan och vi loggade bra fart och knappade in båt efter båt. Vid rundningen av Vens nordvästra udde rundade vi bojen tajt och gjorde valet att hålla oss så nära Vens västsida som möjligt. Vinden var hård och vi körde med fulla ställ. Nicklas slet med skoten för att parera byarna och Marie kämpade med att hålla barn och övrigt på båten på plats. Malte 8 gick ned och la sig och Arvid fösökte hjälpa till så gott han kunde i sittbrunnen. Krafterna i tamparna blir stora i dessa vindar och storlek på båt och risken för skador på händerna är stor om man inte avlastar dragen i tamparna. Båten krängde och gick på sidan och vi hade svårt att hålla bra kryssfart. Till slut valde vi att reva genuan med 30 % och båtfarten gick direkt upp till kring 6,3 knop på pinkryss. Då vi såg båtarna som valde en större kurva kring Ven kämpa mot strömmen visade det sig tydligt att vi hade gjort ett strategiskt bra val. Vi distansierade klart båtarna utanför och när vi föll av något utefter sydkusten av Ven hade vi ca 20 båtar bakom oss. Vi låg inte längre än 70 meter ut från land men lodet visade gott djup och båtar fanns innanför som garanti för att inte gå på grund. Bavaria 35:an som vi jagat hela första benet hade vi passerat och Maxi Fenixen lyckades vi också hänga av. Vi föll nu ytterligare med vinden som tyvärr vridit mot norr och gav oss knapp halvind hem mot Råå och målgång. Nu skickade vi ut genuan igen och vi låg aldrig under 7 knop.  Flera gånger var vi över 8 knop och fartrekordet stannade på 8,2 knop genom vattnet. Strömmarna puttade på oss med 1-2 knop och fart över grund och Råå närmade sig snabbt. Vi jagade febrilt en Maxi 95 och Peters Omega 30 som gick snabbt. Emellanåt kändes det dock som att vi tog in men sedan kasade Peter iväg igen. Albin 78:an Lurifax seglade grymt bra och inte förrän 500 meter från mål passerade vi henne. Vi hade svårt att bedömma hur många båtar som låg bakom och vilka som kunde ta oss på handikapp. Tjejerna i C55 seglade bra och jag gissade på att de skulle ta en topp 3 placering. Det visade sig att de som oss hade anmält sig med spinnaker och det straffade sig då vi aldrig fick någon undanvind. Vi gick i mål efter 2 timmar och 23 minuter och fick placering 21 av 45 båtar. Snittfarten har då legat på 7 knop efter 17 sjömil men enligt loggen hade vi 5,9 genom vattnet !

Nedan resultatlistan:


Vi får vara nöjda med vår placering med tanke på den dåliga starten och att vi hade båtar med reducerat handikapp före oss p.g.a. anmälan utan spinnaker. Det som känns tungt är att vi fick stryk av vår vän Magnus som gastade på släktens First 33,7 ;-)
Vi ser fram emot revanch !

Malte förbereder sig

Arvid avslappnad och längtar efter spinnaker åka

Nicke och Jag

Sista benet in mot mål med topp på 8,2 knop

Båten är styv men storen fick luftas flitigt ändå

Skipper fokuserad på att passera mellan 2 båtar med företräde

Krabbrace

V 31 var det dags för besök från Västerås. Tommy och Åsa med barn stannade några dagar med fint väder och trevliga utflykter. Som sig bör tog vi en tur till Ven igen och fick en härlig kväll i solen. Vi grillade och samlade krabbor. Avslutade med ett bad i spegelblankt vatten från Norreborgs strand och fick uppleva 2 stim med tumlare på vägen hem mot Råå.

Krabbletande vid kajen

Åsa och Marie får en lugn stund i kvällssolen

Hunky Dory på utsidan av en ballad och bakom en Hanse 311. Längst fram...en båt som saknar mast.

Underbart kvällsdopp, några bangade dock !